Hur går rättegången till i tvistemål

LÖSNING AV TVISTER
Om två parter inte kommer överens uppstår en tvist. Förmögenhetsrättsliga tvister görs i många fall upp i godo av parterna. Kan de inte enas har de möjlighet att få tvisten avgjord av domstol. I familjerättsliga frågor är det däremot ofta så att parterna måste vända sig till domstol för att få frågan löst.

Summarisk process
Enkla förmögenhetsrättsliga tvister behöver inte gå till domstol utan kan avgöras på ett relativt snabbt och billigt sätt genom ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning hos kronofogdemyndigheten. Om svaranden inte bestrider ansökan utfärdar kronofogdemyndigheten ett utslag i enlighet med ansökan. Ett sådant utslag har samma verkan som en dom av domstol. Om svaranden däremot bestrider kravet, kan målet på sökandens begäran lämnas över till tingsrätten för rättegång. Målet kan också gå vidare till rättegång om svaranden söker återvinning mot utslaget. Upplysningar om summarisk process och ansökningsblanketter finns på www.rsv.se/kronofogden.

Konsumenttvister
I konsumenttvister, dvs. tvister mellan en näringsidkare och en konsument om en vara eller tjänst som konsumenten köpt för enskilt bruk, kan man som konsument få hjälp av en konsumentvägledare. Konsumentvägledare finns i de flesta kommuner. En konsument som inte får rättelse efter att ha anmärkt på en vara eller tjänst kan vända sig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Nämndens beslut har formen av en rekommendation till parterna att lösa tvisten på ett visst sätt. Om en part inte följer nämndens beslut kan den andra parten föra saken till domstol. Mera om ARN:s verksamhet och anmälningsblanketter finns på www.arn.se

RÄTTEGÅNGEN I TINGSRÄTTEN
Den som inleder en rättegång kallas kärande. Den som käranden riktar sitt yrkande mot kallas svarande.

Den som vill inleda en rättegång skall till tingsrätten ge in en skriftlig ansökan om stämning. En stämningsansökan skall bl.a. innehålla uppgifter om parterna, kärandens yrkande, grunden för yrkandet och de bevis som käranden vill åberopa. Ansökan skall normalt ges in till tingsrätten på den ort där svaranden har sin hemvist.

För ansökan i tvistemål skall sökanden betala en ansökningsavgift. Avgiften betalas till tingsrätten när ansökan ges in.

Om en ansökan är ofullständig föreläggs käranden att komma in med kompletteringar. Följer käranden inte ett sådant föreläggande, avvisas ansökan. Samma gäller om någon ansökningsavgift inte betalas in.

Förberedelsen
Rättegången i tvistemål är uppdelad på förberedelse och huvudförhandling. Under förberedelsen skall tvisteläget i målet klarläggas. Vidare skall det redas ut hur parterna ställer sig till det faktiska förhållanden som åberopas i målet. Förberedelsen skall drivas med inriktning på ett snabbt avgörande. Domstolen brukar därför samråda med parterna om målets handläggning och - om det inte är obehövligt - göra upp en tidsplan för målet.

Om kärandens stämningsansökan vid den inledande granskningen inte avvisas, utfärdar tingsrätten stämning på svaranden. Stämningen är en uppmaning till svaranden att svara på vad käranden har yrkat och i övrigt anfört (käromålet).

Förberedelsen brukar inledas med att svaranden föreläggs att inom viss tid ge in ett skriftligt yttrande (svaromål). I sitt yttrande skall svaranden ange om han medger eller bestrider kärandens yrkande. Om svaranden bestrider yrkandet skall även grunden för bestridandet anges. Vidare skall svaranden ange de bevis som han vill åberopa. Anser svaranden att det finns något hinder för rättegången skall det anges redan i svaromålet.

När ett skriftligt svaromål har kommit in till rätten fortsätter förberedelsen normalt med att parterna kallas till ett sammanträde inför en domare. Under domarens ledning får parterna bemöta varandras påståenden så att deras ståndpunkter blir tydligt och fullständigt angivna. Även behovet av bevisning gås igenom.

Förberedelsen skall om möjligt avslutas vid det första sammanträdet. Går inte det, fortsätter förberedelsen genom skriftväxling eller vid ett nytt sammanträde.

I syfte att göra förberedelsen mer effektiv kan tingsrätten förelägga en part att slutligt bestämma sin talan och uppge de bevis som parten vill åberopa. Tingsrätten kan också meddela parterna att förberedelsen skall anses avslutad vid en viss senare tidpunkt. När denna tid har gått ut får parterna i princip inte åberopa något nytt material eller nya bevis.

Sammanträde för muntlig förberedelse kan hållas per telefon om parterna är villiga att medverka till detta.

Enklare mål kan ibland bli så utredda att de kan avgöras direkt i anslutning till den muntliga förberedelsen. I så fall hålls en huvudförhandling i förenklad form.

Tvistiga mål kan i vissa fall avföras på handlingarna. Det gäller om utredningen i målet är sådan att det inte behövs någon huvudförhandling. Innan ett mål avgörs på handlingarna får parterna tillfälle att slutföra sin talan.

Förlikning
I förmögenhetsrättsliga mål försöker domaren under förberedelsen att förlika parterna. Om parterna kommer överens och gör upp saken i godo, kan de begära att tingsrätten stadfäster förlikningen genom dom.

Tredskodom
I förmögenhetsrättsliga mål kan tingsrätten meddela tredskodom mot en svarande som inte kommer in med något motiverat skriftligt svaromål. Tredskodom kan också meddelas mot en kärande som inte vill medverka i processen. Vidare kan treskodom meddelas mot en part som inte kommer till en förhandling inför rätten som parten har kallats till. Tredskodom innebär som regel att den som inte svarar eller uteblir förlorar målet.

Familjerättsliga mål
Mål om äktenskapsskillnad handläggs ofta i två omgångar beroende på reglerna om betänketid. För betänketiden kan tingsrätten besluta i frågor som hänger samman med äktenskapsskillnaden. Är makarna ense kan de ge in en gemensam ansökan om äktenskapsskillnad m.m.

I mål om vårdnad, barns boende och umgänge ges socialnämnden alltid tillfälle att lämna upplysningar. Om det behövs kan tingsrätten uppdra åt socialnämnden att göra en särskild utredning. I väntan på det slutliga avgörandet kan tingsrätten besluta vad som tills vidare skall gälla i fråga om vårdnad m.m. Är föräldrarna ense kan de inför socialnämnden avtala om vårdnaden, boendet och umgänget. Godkänner nämnden ett sådant avtal gäller det på samma sätt som en dom av domstolen.

Huvudförhandlingen
När förberedelsen är avslutad sätts målet ut till huvudförhandling. Till förhandlingen kallas parterna, vittnen och andra som skall höras.

I tvistemål består rätten av en eller tre domare. Småmål, dvs. mål som rör högst ett halvt basbelopp (FT-mål), avgörs alltid av en ensam domare. Vid huvudförhandling i familjerättsliga mål sitter normalt en lagfaren domare och tre nämndemän i rätten.

Förhandlingen börjar med att käranden framställer sitt yrkande. Därefter får svaranden ange sin inställning. Härefter utvecklar parterna sin talan, dvs. de redogör för bakgrunden till tvisten och anger de fakta som de åberopar. Efter denna sakframställning läggs bevisningen fram. Bevisningen kan t.ex. bestå av förhör med parter och vittnen eller av skriftliga bevis. Vittnen får vänta utanför rättssalen och kallas in efter hand som de skall höras. I vissa fall kan vittnesförhör hållas per telefon. När all utredning i målet har gåtts igenom håller parterna slutanföranden (plädering).

När förhandlingen är slut talar rättens ordförande om när domen i målet kommer att meddelas. Rätten håller sedan enskild överläggning. Vid överläggningen bestämmer rättens ledamöter hur domslutet skall bli och skälen för detta. Om rätten inte är enig får parterna del av den skiljaktiga meningen samtidigt med domen.

Domen får i princip bara grundas på det som har kommit fram vid huvudförhandlingen. Vidare får domen inte avse annat eller mera än vad parterna yrkat eller åberopat. I familjerättsliga mål skall rätten dock se till att t.ex. frågor om vårdnad blir tillräckligt utredda och avgöra målet efter vad som är bäst för barnet.

Rättegångskostnader
Den part som förlorar ett tvistemål skall enligt huvudregeln betala motpartens rättegångskostnader. I småmålen är möjligheterna att få ersättning dock begränsade. I de familjerättsliga målen for normalt vardera parten själv svara för sina kostnader. En part som vill få ersättning för sina rättegångskostnader måste begära det särskilt innan rättegången avslutas.

Den som kallas in att vittna inför tingsrätten har rätt att få ersättning för sina kostnader för resa och förlorad arbetsinkomst. Ersättningen skall betalas av den part som har begärt förhöret. Har förhöret åberopats av en part som har rättshjälp eller beviljats ekonomiskt bistånd betalas dock ersättningen av allmänna medel.

Överklagande/Återvinning
En tingsrätts dom i tvistemål får överklagas till hovrätten. I vissa fall krävs prövningstillstånd för att hovrätten skall ta upp ett överklagande. Den part som vill överklaga domen skall göra det skriftligen inom tre veckor från det att domen meddelas.

Den part som har fått en tredskodom mot sig kan inte överklaga domen utan får söka återvinning. Återvinning sker skriftligen hos tingsrätten inom en månad från den dag domen meddelades. Om återvinnings söks i rätt tid tas målet upp till fortsatt behandling i tingsrätten.

VERKSTÄLLIGHET
Domar som innefattar betalningsskyldighet eller andra förpliktelser verkställs av kronofogdemyndigheten. Upplysningar om kronofogdens verksamhet finns på www.rsv.se/kronofogden

Verkställighet av domar eller beslut i mål om vårdnad, barns boende eller umgängen söks hos länsrätten.