Hur går rättegången till i brottmål

Huvudförhandlingen
Huvudförhandlingen kallas det sammanträde vid tingsrätten då det skall beslutas om den som är misstänkt för ett brott är skyldig. Samtidigt avgörs vilken påföljd (straff) det skall bli.

Vilka kommer?
Till huvudförhandlingen kommer domarna, åklagaren och den som misstänks för ett brott. Den misstänkte kallas vid huvudförhandlingen för "den tilltalade". Domarna är vanligen fyra - en juristdomare (som är ordförande) och tre valda nämndemän. Ibland kan ett mål avgöras av bara en juristdomare.

Andra som också kan komma till rättegången är försvarsadvokat, målsägande (den som utsatts för ett brott) och vittnen. Eftersom rättegången oftast är offentlig kan också andra personer vara närvarande.

Hur går rättegången till?

  • Ordföranden kontrollerar att alla dom kallats till rättegången också kommit dit. Ibland måste en rättegång ställas in för att någon inte är närvarande. Vittnen får inte vara närvarande vid rättegången förrän de skall höras. De får därför vänta utanför rättssalen tills man kallar på dem.
  • Åklagaren yrkar att tingsrätten skall döma den tilltalade för det eller de brott som åklagaren anser att han är skyldig till. Åklagaren eller målsäganden kan också yrka skadestånd av den tilltalade.
  • Den tilltalade tillfrågas om han erkänner eller förnekar att han begått brottet. Han får också frågan om han går med på att betala skadestånd, ifall det har begärts.
  • Åklagaren redogör för brottet, dvs. för hur han anser att det har gått till. Samtidigt brukar åklagaren gå igenom de bevis som finns.
  • Målsäganden får berätta om vad som hänt och svara på frågor.
  • Den tilltalade får berätta vad han anser har hänt och svara på frågor.
  • Om det finns vittnen får de lämna sina berättelser, en i taget.
  • Efter det att allt som rör brottet har behandlats går man igenom den tilltalades personliga förhållanden. Om det har gjorts särskilda utredningar om de personliga förhållandena går man också igenom dessa. Samtidigt får den tilltalade berätta om sina inkomster och skulder.
  • Om föräldrar eller andra som känner den tilltalade väl är närvarande kan de få tillfälle att berätta mer om de personliga förhållandena.
  • Sist i rättegången gör åklagaren och den tilltalade (eller försvararen om sådan finns) var för sig en sammanfattning av vad de anser har kommit fram under rättegången om brottet och vilken påföljd (straff) de anser är lämplig.

Dom beslutas
Efter rättegången går domarna igenom allt som kommit fram under huvudförhandlingen och beslutar hur de skall döma. Då får inte någon annan än den som fört protokoll vid rättegången vara närvarande. Domen kan sedan meddelas antingen direkt eller vid ett senare tillfälle. Den som är ordförande lämnar då besked om när domen kommer att meddelas och hur man kan få reda på innehållet i domen.

Ersättningsfrågor
Målsägande, vittnen och föräldrar till unga tilltalade som kallas av tingsrätten kan få ersättning för bl.a. resekostnader. Vittnen och andra som kallats på begäran av den tilltalade skall ersättas av denne medan övriga får ersättning av staten. Offentlig försvarare får ersättning av staten för sitt arbete. Den tilltalade kan bli skyldig att helt eller delvis betala tillbaka vad staten betalat till bl.a. offentlig försvarare. Tilltalade som frikänns kan få ersättning av staten för vissa kostnader.

Tingsrätten kan efter ansökan bevilja den tilltalade ersättning för inställelse för bl.a. resa och muntlig bevisning. Om ersättning beviljas beror på den tilltalade inkomster och förmögenhet.